"Vi äro män som stormarna blåst ihop, till ett möte, som dock blir kort, på Indiska havets vattenväg vid Bab-el-Mandebs port. Vi äro de väldiga viddernas män, som driva vart vindarna gå; vi gå bort, vi försvinna, för alltid ibland, i Newfoundlanddimmornas grå." Harry Martinson (1904-1978) belönades under sitt liv med många olika utmärkelser, däribland De Nios pris (1938), SvD:s litteraturpris (1944), Bellmanspriset (1951 och 1962), Litteraturfrämjandets stora pris (1955) och Nobelpriset 1974 tillsammans med Eyvind Johnson. Han blev ledamot av Svenska akademien 1949 och fil. hedersdr i Göteborg 1954. Under åren 1929-40 var han gift med Moa Martinson. Harry Martinson debuterade med Spökskepp 1929.