I den nordiska folkhögskolan har det alltid funnits ett inslag av praktisk skolning: exempelvis har lantmän och fritidsledare kunnat få sin utbildning där. Men de praktiska utbildningarna var länge en" icke-fråga" när folkbildningsforskningen satte fart. I Två sidor av samma mynt? belyser en grupp nordiska forskare spänningen mellan folkbildning och yrkesutbildning och lyfter fram hur förhållandet mellan inriktningarna utvecklats över tiden. Författarna gör nedslag i folkhögskolornas konkreta verklighet, bland timplaner och pedagogiska ideal, från mitten av 1800-talet till idag. Texterna spänner över stora områden tidsmässigt, geografiskt och ämnesmässigt, och pekar på såväl gemensamma drag som skillnader i verksamheten hos de nordiska folkhögskolorna. Tidigare forskning om folkhögskolorna har präglats av skolformens folkbildande karaktär. Fokus har legat på arvet efter den inflytelserike danske prästen och föregångaren N.F.S. Grundtvig, och på betoningen av folkhögskolan som en väg till ett aktivt medborgarskap. I Två sidor av samma mynt? nyanserar och fördjupar skribenterna den gängse bilden av den nordiska folkhögskolan av igår och idag.